Solens
sista strålar faller ner över trädens enorma kronor.
En
sista glimt av det som varit och vad som ska hända, spelar oss ett
spratt där det droppar som vatten från den gudomliga himlen.
Rysliga vindar far genom oss som ett vilt djurspöke letande efter
meningen i livet. Så vi vandrar längs vägar som aldrig verkar ta
slut bland hinder och lejonbestar. Genom dalar som går upp och ner.
Tillslut passerar mörkret och stillar oss alla. Vi fåglar som
flyger fria somnar bland tusen andra ögon.
~ Dikt gjord av NB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar