Förkyld i brist på annat

Ånger, varför får man den känslan. Beslutångets. Att välja kan vara svårt. Gå efter vad hjärtat vill men samtidigt lyssna på hjärnans ansvars, vettiga beslut. Eller tvärtom. När man vet vad man borde göra men vill något annat, hände mig imorse. Redan kvällen innan gick tankarna omkring men hamnade i gråzon. Att göra det rätta. Men när alarmet ringde välte det över att följa hjärtat och sinnet att stanna hemma. Men direkt efter beslutet hamnar man i ånger. Valde jag rätt eller inte. Var det rätt av mig att bara vara borta, missar jag nu något viktigt. Svårt för mig att bara vara borta från skolan. Men nu sa den andra sidan ifrån. Röda ögonen, seg i kroppen och ont i halsen. Jo min tur att hamna i förkylning. Kände av den redan igår och slumpen när Mona säger på morgonen att om man har det ska man nog stanna hemma. Själv satt man där med symptomen.. haha
Så främst kanske varför jag tillslut beslöt mig var nog hennes ord i bakhuvudet dök upp och hänget i själen.

Denna för- o eftermiddag har med andra ord inte varit mer än lugn hemma dag med en snabb utgång i kylan för bokning av tvättstuga/posten. Sett anime, läst lite om röjsågning, myst med babe, sov till 12 (heh) och sitter nu insvept i filt med lillen i famnen drickandes på te, funderandes på vad mer man ska göra av timmarna som är kvar.
Kanske kolla vad som händer i norr, plugga mer eller varför inte vara lite kreativ. (Det enda som saknas nu är min bebis, ja alla vovvar) Vi får väl se och hoppas man inte är värre imon. Då måste man till skolan då vi ska ha röjsåg hela dagen. Blir nog roligt men ska försöka att behärska min osäkerhet / nervositet så jag kan prestera bättre.