Rofyllda vattendrag

Plasken, skriken, gnäggen, allt hördes över på andra sidan. 

Blunda, andas in den svaga vinden som sveper över vassen och hör på fåglarna som sjunger i bakgrunden. Bilarna som någonstans i fjärran far och människorna man inte slipper undan. Kanadensiska gäss. Trodde inte mina ögon när man såg stora flocken som pratar / bråkar. Fortfarande kvar. Kvar med dem få björklöv som dinglar på kvisten. Fast hostan ryter i halsen och kroppen kokar var jag tvungen att fara ut. Ron, avslappnad. Filosoferar. Skriver. Sittandes i åskådarplatsen inramad bland buskaget. Inte för länge men nog för att cyklande komma nöjd hit. 

Sängen var det längsta jag kom idag. Mådde inte bättre än igår och Görel åkte inte på morgonen heller. Såg det som ett tecken på att sova vidare. Så helg och for redan tidigare hem igår för att jag inte mådde så bra. Myst hela förmiddagen och sen ut till älven för det kröp i kroppen. Därefter handlat och ätit, pratat med papi, njutit till nu. En helt okej torsdag om jag får säga, hunnit med en del. Efter detta fram med obey och några droppar minttu i - perfekt avslut. 

Annars i veckan har man sått gräs, sett dem små kycklingar medan man rensat ekohuset, torkat rotgrönsaker, främst haft teori timmar och gjort bort röjsågsprovet (Godkänd). Väldans lugna skoldagar men gäspat å gäspat fast jag sovit ordentligt så varit ganska seg = sängen var min längtan.
Även börjat använda värmekudde nu när mina skuldror och axlar gör ont, verkar inte vara knutar så kanske en infektion? Vilket som ska man testa det ett tag och annars prova på någon salva.
Passande nu när vi börjat lära oss om örter och dess häslokraft.

***

Kanske kan nämna lite om förra helgen, fredagen åkte jag o axel in mot stan för att;

• Gå förbi banken, handla ny skrivbok (blev en röd denna gång) och sen åt ute på Ronnyas, lite finare än max i alla fall. Fick med lite minttu tillslut från systemet innan vi bussade tillbaka. Blev en typisk fredagsmyskväll med gött, film för mig sedan. Hann säkert skriva lite också före en berusad kille kommer innanför tröskeln efter vad som tydligen inte slutat så roligt utan utgång. Se till honom och somna halvers uppkurad på sidan vid alla kuddar vid 3 tiden.

Lördagen som man egentligen borde varit peppad på krog, gjorde ej. Seg och lusten fanns ingenstans att finna. Så slutade med att "partyt hamnade här. Lagade korvstroganoff för 3 då Fanny skulle titta förbi, blev väldans lyckat fast man glömde köttbuljongen. Pratandes i timmar om allt möjligt som vanligt med shots där i mellan. Börjar med egna skvaller sen djupare om världen. Trevligt minsann. 

    ***

Klätterapa

Inspirationen drog med sitt bagage och lämnade mig tror jag. Hm nej lite lämnades nog kvar här bak, ska bara gräva upp lite så återkommer jag strax...

***

... Det pirrar i händerna när jag beskådar bollpilarnas prakfulla stammar och kronor som täcker

himmeln likt ett tak. Barndomens klätterapa vill upp i trädet, luta sig bakåt mot en stam och blicka upp. Försvinna inåt. Hostan retar i halsen. Men måste hålla självdisciplin, ta ett tungt andetag av den svaga kylan. Tittar omkring, alla springer hit o dit med sågar, krattor och tillslut kommer min stund. Upp i trädet för sågning. Skönt att åter få nudda sitt lilla jag från förr och skratta åt hur dum man ibland kunde vara. Som en gång när vi var ute och lekte i träden, råkade jag glida av och fastna med huvan i en gren, tur nog var kompisen där / var inte högt upp. Läskigt för stunden men inte hindrade det en från att fortsätta klättra och åter falla fler gånger vid andra tillfällen. Jo älskar att sitta uppe i träden och i en annan vinkel, högre upp kunna bevaka omvärldens filurer.
Fast när man mitt i all uppståndelse sågas en gren av som studsar mot en bilhuv (puckla) haha ojoj det var väl inte direkt planerat. Men sånt kan hända med lömska trädslag som denna.

Vilken lycka sen när man åter fick sitta i bilen över åkrarna hem. Ledig. Njuta med att handlat mumsigheter hem- lagade för en gångs skull fisk, denna gång för första gång i ugn med abbas sås och egengjord potatis. Resultatet = riktigt gott. Det tog dock nån timma i samma veva pratandes med papi i telefonen och nu har man receptet på korvstroganoff som blir på lördag. Men hann bara äta, diska, tända ljus o nu sitter man här i nästa del av godsaker. Film/anime med gött å trocca. Perfekt.

Förkyld i brist på annat

Ånger, varför får man den känslan. Beslutångets. Att välja kan vara svårt. Gå efter vad hjärtat vill men samtidigt lyssna på hjärnans ansvars, vettiga beslut. Eller tvärtom. När man vet vad man borde göra men vill något annat, hände mig imorse. Redan kvällen innan gick tankarna omkring men hamnade i gråzon. Att göra det rätta. Men när alarmet ringde välte det över att följa hjärtat och sinnet att stanna hemma. Men direkt efter beslutet hamnar man i ånger. Valde jag rätt eller inte. Var det rätt av mig att bara vara borta, missar jag nu något viktigt. Svårt för mig att bara vara borta från skolan. Men nu sa den andra sidan ifrån. Röda ögonen, seg i kroppen och ont i halsen. Jo min tur att hamna i förkylning. Kände av den redan igår och slumpen när Mona säger på morgonen att om man har det ska man nog stanna hemma. Själv satt man där med symptomen.. haha
Så främst kanske varför jag tillslut beslöt mig var nog hennes ord i bakhuvudet dök upp och hänget i själen.

Denna för- o eftermiddag har med andra ord inte varit mer än lugn hemma dag med en snabb utgång i kylan för bokning av tvättstuga/posten. Sett anime, läst lite om röjsågning, myst med babe, sov till 12 (heh) och sitter nu insvept i filt med lillen i famnen drickandes på te, funderandes på vad mer man ska göra av timmarna som är kvar.
Kanske kolla vad som händer i norr, plugga mer eller varför inte vara lite kreativ. (Det enda som saknas nu är min bebis, ja alla vovvar) Vi får väl se och hoppas man inte är värre imon. Då måste man till skolan då vi ska ha röjsåg hela dagen. Blir nog roligt men ska försöka att behärska min osäkerhet / nervositet så jag kan prestera bättre.

Drunknad i saknaden

Saknad. En känsla som ligger i bakhuvudet, lurar och dyker upp när minnen kommer drömmande tillbaka. Perioden för detta verkar vara nu. Saknar alla. Går ofta bakåt i minnet, helst om något får mig påmind och då är det kört. Känslan är dock ej så stor att jag hindras av den, men mer skumt. Kan kanske bero på att jag nu redan hunnit vara här i 6 veckor utan att farit upp. Det längsta hittills.
Så lovet om tre veckor suktar man efter- funderar på att stanna en natt i Luleå och sen vidare.

Fast där har redan snön dykt upp på vissa fronter. Lite tråkigt då jag inte vill ha snö än, redan här börjar man känna av kalla nordanvindar nu i helgen, storm med inslag utav regnmoln. Kala träd, gula löv och flyttfåglar. Samtidigt som man anpassat sig till hösten vill man att den ska stanna så, i alla fall till december, sen kan flingorna dala ner. Innan julafton ska det vara vitt på backen.
Det som är med hösten är att det fortfarande har lite grönska men myset växer. Långa nätter gör att nu börjar ljusen tändas, höghalsat, varma drycker och ja kvällar är kreativa. Perfekt för lilla mig.

Annars har helgen levererat. Fredagen var en riktig "dags för fredagsmys" med att handla gött, kolla film, ja helt enkelt bara va/flum. Sen vaknade man upp till fågelsång, halvsovande innan man steg upp, ordnade till allt och åkte iväg med bussen till Agnes sådär två veckor senare. Varit ganska inne i allt, stress osv att det var skönt att komma bort en sväng. Blev full diskussion och sätta ihop byrå, insvepta utav flyttkaos men jo... fin lägga. Inte lite avis. Men inte åt öst,  har nog börjat bli ganska fäst vid detta ställe. Innan elva tiden satt man runt bordet med skissakerna framme. Fast tröttheten slog ut mig ganska fort när man plötsligt somnar efter 1 - typiska "ska bara blunda en stund"inträffar.

Tittar fram från mörkret och upptäcker min miss sådär 8 på morgonen, halvsover en timma till innan man tillslut stiger ur sängen, sätter igång anime med mackor mumsande på. Därefter ta itu med städningen innan mina ben åter får sig en promenad. Målet nu - ersboda. Rände runt där och fick med några saker extra; ljus i massor, muggar/shot glas och skaljacka/fleece. Nöjd, hungrig och hamnade i samtal med mor väl hemma. Lagade middag under tiden och sen en stund senare kom Axel. Resten av timmarna till nu har varit typ lugna, mys.

Skönt att veta också är att denna vecka äntligen inte har några prov och är ju ledig fredagar så med röjning på schemat ska nog helgen snabbt åter komma till tröskeln. Men denna om något har varit i behov av vila. Därmed kan jag ändå somna med ett lyckorus även om måndagar är tyngst.

Förlorad i ingemansland

Förlorad i landet ingenstans, bortdriven med höststormen som med arga klagomål drog över staden, över åkern och vidare in mot kalla själar som öppet blottar in allt i sina hjärtan och muren åter omvandlar skönheten till rosen med nya taggar. Kan inte skaka av känslan på tomhet fast omkring mig skapas glädjen och skratten ekar genom spruckna läppar. När man livet ut aldrig litat på sina ögonen och smekt skuggorna i vardagen. När tanten inom sig i lugnet stannat kvar i hörnet och styrkan svagt bubblar under ytan, hur bryter man sig fri?

Kan man någonsin finna helt sig själv om man alltid förändras med åren. Om man alltid tittar på andra, jämför och inte vet var benen står, när man bara är i bitar utdragen i rötter, långt under jorden, gripandes på luft, att vilja komma fram till ytan i sin prakt. Kommer man någonsin dit om man alltid varit i skuggorna, tiliten alltid är i dvalan. Ska masken med sin färglösa känslolösa tunga börda stoppas på åter eller finns glöden brinnande kvar djupt någonstans. Från dag till natt, sol som måne,

Visslande på sin flöjt ute i skogen bland korpar att dansa runt, smycken i skogen som bländar ditt förstånd medan rånet står ute på myren. Jag saknar trollen under huset, historierna som talades och äventyren i mystikens värld. Otygens sanna natur visades sig, magin likt pulver for över oss medan feerna talade om den stygga varulven som strök i mörkret. Jag saknar tiden då vännen var en vän, jag saknar barntiden i träsket där varelserna fick liv. Ljusen tända med radion på. Blanka blad eller korten utspädda på bordet medan chokladen rykte i koppen. Jag saknar den själen jag en gång kände. Lodjuret som strök omkring vargens fotspår, ingen av dem i rädsla. Det var vi mot dem i alla årstider.
Jag saknar dig.
Vem vet om några år hittar vi varandra igen, när vi någon gång i skogen vandrar förlorade i våra minnen, finner vi trådar som länkas ihop och stryker in på samma spår. Den dagen när vi förstår varandra igen, när vi behöver varandra kommer. Som en hjälplös svart svan i fruset vatten väntar jag, på den dagen då vi ropar på varandra.

Förlorad in i kärleken byttes en del ut, hjärnan slog om till vad som kan va både bra som dåligt. Ångrar inget men samidigt allt. Dock brast nästan hjärtat en gång, händer det igen? Älskad och älskar, banden som stärks var dag som seglar förbi. 

Trots berg- och dalbana livet som försiggår för människan, för djuren och världen står vi kvar på benen och kämpar för det goda eller onda, välj själv. Försöker, men nog? Frågan om vad som krävs att bli det bästa jaget. När är du fullständig. Stannar här för framtiden är för läskig att tänka på, att vara fast i gråzonen mellan då och fram är lika skrämmande som den läskigaste skräcken du kan föreställa dig.

Tiden för passioner finns i övertiden när inspirationen på natten binds upp med myset till en bomb som sakta smäller av. Som röksvampar pyser ut. Latheten tar mer än ofta över och klagar. Måste släppa taget. Gå över ännu en trasig bro i hopp att livet inte sabbar för en. Vad nu meningen med existensen kluras ut. 

Ja såhär går det när gröna boken för tankar är slut, när sista bladet är fullskriven med blyerts. Då finns denna kvar för att kunna ta bort tyngden för stunden. Vare sig man läser detta igen eller inte. Blommor behöver få sin börda bortrensad och lättare att resa sig från graven. Även dem som försöker bära allt och bevisa sig, Dem har inget val.

Skördefest

Huvudvärk, less, trött, ofokuserad, slutkörd på plugg - mina första tre dagar i veckan, undantag med röjsåg hela gårdagen som var himla skoj. Dock nervös när vi skulle från sly på större stamstubbar  = gick inte så bra, var för snabb i svepen när jag blev osäker. Så det får man träna på.

Morgonen idag började med att göra bort mark provet som sugit upp alla energi, gick sisådär med få frågor å så avlastande känsla när det var klart. Sedan förbereda skördefesten/knytkalas. Vardera grupp gjorde olika rätter. Allting var riktigt gott, helst soppan o efterrätterna. Som en köttbulle rullade man hem och somnade i två timmar, duschat, pluggat på sista provet och hunnit hålla mig uppdaterad med vad som händer uppe i norr.
Jo gud vad jag vill ha helg efter denna skitvecka i ork. Aldrig varit såhär trött och stressad. Fy blä nu blir det snart säng och så gör vi bort fredagens skola, sen helg med mys o gött, slappa hela dan. woho